1. Skaffa kontroll över vilka kemikalier ni har

Ett bra kemikaliearbete börjar med en aktuell inventering.

Verksamheten behöver veta vilka kemiska produkter som används och var de finns. Informationen blir sedan ett viktigt underlag för bland annat riskbedömningar, substitution, inköp och uppföljning.

En kemikalieförteckning kan exempelvis innehålla:

• produktnamn

• klassificering och faroinformation

• användningsområde

• förvaringsplats

• mängd

• relevant information från säkerhetsdatabladet.

Förteckningen behöver också hållas aktuell. Produkter som inte längre används bör tas bort och nya produkter registreras när de tas in i verksamheten.

2. Riskbedöm arbetet – inte bara produkten

Att en kemikalie är klassificerad som farlig säger inte automatiskt hur stor risken är i ett visst arbetsmoment.

Risken beror också på hur produkten används.

En liten mängd av en produkt i ett slutet system kan exempelvis innebära en helt annan risk än samma produkt vid sprutning, uppvärmning eller annan hantering där personal kan exponeras.

En kemisk riskbedömning bör därför ta hänsyn till exempelvis:

• vilka produkter och ämnen som förekommer

• hur och var de används

• hur ofta och hur länge arbetet utförs

• möjlig exponering genom inandning, hud eller ögon

• vilka konsekvenser en exponering kan få

• vilka skyddsåtgärder som redan finns.

Utifrån bedömningen kan verksamheten besluta om lämpliga åtgärder, exempelvis förändrade arbetsmetoder, ventilation eller personlig skyddsutrustning.

Riskbedömningen ska dokumenteras och följas upp när förutsättningarna förändras.

3. Undersök om farliga produkter kan ersättas

En viktig del av ett förebyggande kemikaliearbete är substitution.

Det innebär att undersöka om en farlig kemisk produkt eller ett farligt ämne kan ersättas med ett alternativ som innebär mindre risk för människor eller miljö.

Fråga exempelvis:

Behöver produkten användas över huvud taget?

Om svaret är ja kan nästa fråga vara:

Finns det ett mindre farligt alternativ som fungerar lika bra?

Substitution kan minska behovet av andra skyddsåtgärder och samtidigt bidra till verksamhetens miljö- och hållbarhetsarbete.

4. Förvara kemikalier på rätt sätt

Felaktig förvaring kan leda till brand, läckage, oönskade kemiska reaktioner och exponering.

Därför behöver förvaringen anpassas efter produkternas egenskaper.

Det kan bland annat innebära att:

• kemikalier som kan reagera med varandra hålls åtskilda

• behållare är hela och korrekt märkta

• spill och läckage kan fångas upp

• obehöriga inte har tillgång till produkterna

• brandfarliga produkter förvaras enligt gällande krav

• lämpliga kemikalieskåp används där det behövs.

Information om lämplig förvaring finns vanligtvis i produktens säkerhetsdatablad.

5. Kontrollera märkningen

Korrekt märkning är avgörande för att den som använder en kemisk produkt snabbt ska kunna förstå vilka faror som finns.

Märkningen kan bland annat innehålla:

• produktidentifiering

• faropiktogram

• signalord

• faroangivelser

• skyddsangivelser.

Om kemikalier hälls över till andra behållare behöver verksamheten även säkerställa att informationen följer med och att den nya behållaren märks på rätt sätt.

En omärkt flaska eller dunk ska aldrig behöva bli ett frågetecken för den som arbetar på platsen.

6. Se till att säkerhetsdatabladen är tillgängliga

Säkerhetsdatabladet, ofta förkortat SDB, är en central informationskälla i kemikaliearbetet.

Här finns bland annat information om produktens farliga egenskaper, första hjälpen, brandbekämpning, hantering, lagring, personlig skyddsutrustning och åtgärder vid spill.

Men det räcker inte att samla säkerhetsdatablad i en pärm eller digital mapp.

Informationen behöver också användas.

Säkerhetsdatabladen bör vara aktuella, lättillgängliga för berörd personal och användas som underlag i exempelvis riskbedömningar och framtagning av arbetsrutiner.

7. Ge medarbetarna rätt kunskap

Rutiner och dokument skapar inte en säker arbetsplats på egen hand. Personalen behöver förstå riskerna och veta hur de ska arbeta.

Medarbetare som hanterar kemikalier behöver därför relevant information och utbildning.

Det kan exempelvis handla om:

• vilka risker kemikalierna innebär

• hur säkerhetsdatablad och skyddsinformation används

• vilka arbetsrutiner som gäller

• hur personlig skyddsutrustning används

• hur spill och läckage ska hanteras

• vad man ska göra vid en olycka eller exponering.

Utbildningen bör anpassas efter arbetsuppgifter och de faktiska riskerna i verksamheten.

8. Förbered verksamheten på spill och olyckor

Även med bra förebyggande arbete kan något gå fel.

Därför behöver verksamheten ha tydliga rutiner för exempelvis spill, läckage, brand och oavsiktlig exponering.

Personalen bör veta:

• vem som ska kontaktas

• vilken skyddsutrustning som ska användas

• hur ett område ska spärras av

• hur spill ska tas om hand

• var nödutrustning finns

• hur händelsen ska rapporteras.

Rätt utrustning behöver dessutom finnas där den faktiskt kan behövas.

9. Hantera kemiskt avfall på ett säkert sätt

Kemikaliehanteringen slutar inte när produkten har använts.

Rester, förorenade material och andra typer av kemiskt avfall behöver identifieras, förvaras och lämnas vidare på rätt sätt.

Tydliga rutiner minskar risken för att olika typer av avfall blandas, att farliga ämnen hamnar i avloppet eller att personal exponeras under avfallshanteringen.

10. Följ upp kemikaliearbetet regelbundet

Kemikaliehantering är inte ett projekt som blir färdigt.

Nya produkter köps in, arbetsmetoder förändras, säkerhetsdatablad uppdateras och regler kan ändras. Därför behöver arbetet följas upp kontinuerligt.

Gör regelbundna kontroller av exempelvis:

• kemikalieförteckningen

• säkerhetsdatablad

• genomförda riskbedömningar

• förvaring och märkning

• skyddsutrustning

• utbildningsbehov

• produkter som kan substitueras

• rutiner för spill och nödsituationer.

Genom återkommande uppföljning blir det lättare att upptäcka brister innan de leder till incidenter.